Vecka 28 och tappat rösten

Japp, nu på onsdag går jag in i vecka 28 :) Har tappat rösten idag och skrovlar bara fram några ord titt som tätt. Har en helvetes hosta som skär som knivar i halsen :( Vad ska jag göra?? Just nu är det pest att må såhär. Sover knappt något på nätternam orolig i kroppen och allmänt less på allt. Och jag som börjar på universitetet i morgon, tur jag skall jobba hemifrån de två första veckorna innan min undervisning börjat. Skall verkligen tänka på att inte prata och vila så mycket som möjligt. Men nu är det inte så skönt att ligga ner heller när det trycker från alla håll. Om jag ligger på rygg mår jag illa,på sidan för länge får jag ont i ryggen och på mage är av naturliga skäl uteslutet. BLÄ!!

Samtidigt är det en så underlig känsla för när lillpluttas sparkar inne i mig blir jag påmind om hur mysigt det är att vara gravid och lycklig i hela kroppen. Magnus har känns många sparkar nu också, kul!! Härom dagen sa mammas flicka Cia "Emma, det ser ut som att du skulle kunna föda vilken dag som helst". Jag svarade, "hur ska det se ut om tio veckor då?". Cia: "Då kanske du inte kan gå". Ha ha, så peppande va?

Jag har en resa framför mig som jag inte kan föreställa mig hur den kommer att bli, skrämmande men samtidigt spännande och bra för mig. Försöker förställa mig hur ja blir som mamma, hur det kommer se ut men det går nästan inte.

Har beställt en stödgördel för mage och rygg nu ialla fall då jag kännt av i ländryggen en hel del när jag promenerar (fast nu får jag ju inte ens gå utanför dörren) och det skall bli skönt att få den! Längtar efter att få gymma men kanske jag måste ställa in mig på att inte kunna göra det mer nu innan förlossningen beroende på hur snabbt jag blir frisk m.m.

Jag har skickat upp Magnus till affär för att köpa Ekströms lågkalorinyponsoppa, glass, halstablatter, apelsiner m.m. Hjälper ju bara för tillfället men gott med den svalkande känslan ändå :) Och kallt har vi här nere, -20 grader inatt och vi som bara bor i ett fritidshus! Säkert därför jag aldrig blir frisk, det drar ju en del här. Mamma tjatar om att vi skall flytta ner till dem i radhuset så vi kanske gör det om jag inte blir bättre snart. Håll nu tummaran för att min kropp som i vanliga fall brukar klara det mesta även skall ta sig igenom denna förkylning.