lördag 20 februari 2010

målbild




Läste precis Carros blogg om målbild och såg direkt mig själv i gymmet, under tiden jag mådde så bra i min kropp. Det känns otroligt långt dit just nu och jag är ledsen över att jag inte kunnat träna längre in i graviditeten än jag hade önskat. Men vad gör man? Det hade ju varit knäppt att inte lyssna på kroppen för en gång skull i livet. Har kört lite hemma på boll och med flexband men det är ju "ingen träning" på samma sätt och troligen hade jag även kännt en frustration i gymmet också. Länge sedan jag skrev något och flera gånger varje dag går jag in för att skriva men har verkligen inte haft motivationen. Är i en liten svacka nu och trött på det mesta. Fast egentligen är jag inte det, längtar mest efter att få flytta in till stan nu och slippa bo på olika ställen, packa upp, packa ner, åka hit och dit. Om två veckor är det iaf dags, skall bli underbart! Jag längtar efter att kunna gå ut på plogade trottoarer och promenerad med Asco för tyvärr här på landet kan jag knappt ta mig någonstans nu. Som en strandad val känner jag mig ;) Ha ha, jag hoppas ingen läser detta som planerar bli gravid, ni måste bli helt avskräckta. För mig har denna graviditeten varit skit och piss men det har ju ingenting att göra med hur underbart det blir när vi blir föräldrar. Det kommer vara värt varenda gram på min kropp, varenda kramp i ryggen, varenda utbrott här hemma jag får utan att veta varför (;)), varenda tår för sådana har det kommit många av utan att jag vet varför.
Ja, målbild var det. Jag tycker man skall ha en målbild av hur man vill må, känna sig i kroppen men självklart även se ut då det där hänger ihop. Jag vill känna mig stark, kunna gå långa promenader, vakna pigg, vara glad och tacksam. Jag vill kunna dra på mig mina jeans och vanliga kläder och sticka iväg på roliga saker med mitt barn. Jag vill känna mig utåtriktad och positiv, jag vill känna mig trygg och stabil i mig själv. Ja skulle kunna förtsätta beskriva mig själv innan graviditeten men samtidigt vet jag ju inte alls hur bebisens ankomst kommer påverka mig. Men dit vill jag iaf och ska men hur det får bli en annan fråga. Vill inte planera allt för mycket (fast jag gör det ändå;)).
Det vräker ner snö här och vi kan nog inte ens ta oss upp till vägen för att åka och handla. Har ingen mjölk, frukt, havregryn m.m hemma. Vad gör man?? Struntar i mellanmål och äter mer till lunch, ja men inte kul en lördag. Så nu har jag fått gräma mig och gnälla klart. Jag tänker nog försöka åka in till stan ändå, vill ju träffa Jessica och Marie ikväll!!!

3 kommentarer:

  1. Jag är helt övertygad om att många känner som oss vad det gäller graviditet. Men det är av någon underlig anledning inte ok att erkänna. Sånt struntar jag i. Säger vad jag tycker å känner. Man kommer ju älska sitt barn lika mkt för det.
    Är det Göteborg ni ska flytta till?

    SvaraRadera
  2. Hallå där.
    Hur är de med dig??

    kram jossan

    SvaraRadera
  3. Hej jossan! Jodå, jag lever ;) Trivs inte som höggravid men tanken att det snart kommer ett nytt liv till världen gör mig lycklig!!! Har fullt upp med massor av jobb, flytten som nu är avklarad, mig själv m.m. Ibland blir det för mycket men jag tar dag för dag och Magnus är ett enormt stöd både rent fysiskt och mentalt för mig. Lägtar efter träning, kan tyvärr inte ens gå en längre promenad nu då jag får så ont :( Men det är ju övergående, eller hur? :)Ser att ni har det bra, underbart!!! Blir peppad av dig att få ihop det man hade innan som var viktigt med det nya i livet som då självkalrt är viktigast. kram kram

    SvaraRadera